Jag önskar att du kunde se mina tårar, se hur min insida ser ut nu efter alla dessa sår du givit mig. Jag hatar att jag älskade dig så, du driver mig till vansinne. Om jag aldrig hade mött dig hade jag sluppit denna smärta. Men hade jag aldrig mött dig hade jag aldrig upptäckt hur underbart livet kan vara.. Jag avskyr att tro att du inte saknar mig ibland. När du tänker på mig, vad får du för känsla inom dig? Hur ser dina tankar ut när mitt namn kommer på tal? Jag önskar att vi kunde sitta ner, ansikte mot ansikte, och prata. Du lovade mig det, men det blev aldrig av. Vart tog du och jag vägen? Vissa gånger känns det som om vi inte ens existerat. Det är en vag dröm jag knapps minns.
Jag avgudade varje stund tillsammans med dig, du var min gud här på jorden.. Men du rycktes bort och nu kan jag inte komma över dig. Jag hann aldrig säga allt det jag ville ha sagt. Fan, jag saknar dig! Vad är det du inte förstår älskling? Du var mitt ljus här i mörkret, det var du som gav mig hopp när allt verkade hopplöst.. Och nu är du borta och ett stort hål gapar inuti mig. Hur ska jag någonsin kunna gå vidare?
Med handen på mitt hjärta kan jag säga att du var det bästa som hänt mig.. Med dig kände jag mig som mig själv. Visst, allt med dig var inte perfekt. Ingen är perfekt, men alla de sidor jag älskade hos dig övervägde allt det där jag tyckte mindre om. Jag tror inte att du förstår hur mycket jag verkligen älskade dig.. Det finns inga ord som beskriver smärtan som ständigt sliter och river under ytan.
Jag vet att jag reagerade konstigt och var omogen. Men den dagen du får det du älskar borttaget ifrån dig kommer du förstå. Det finns inga rätt och fel på hur man reagerar på saker och ting. Jag blev chockad, ledsen och förkrossad och då blev jag arg. Jag ville inte ta på mig skulden och må dåligt, därför sa jag saker jag ångrar idag. Det är inte ditt fel att du inte orkar, slutar älska eller helt enkelt inte vill. Du kan inte rå för det och det vet jag. Men snälla, försök förstå hur jag känner också?
De första veckorna jag nyss flyttat hit så var du hos mig varenda helg, jag trodde allt skulle fungera utmärkt. Men ibland kommer den dagen då man inte orkar längre, och så blev det för dig. Som en blixt från klarblå himmel träffade det mig. Helt plötsligt föll min dröm samman och där var jag, ensam och svag. Jag visste inte om jag skulle orka morgondagen länge till, jag orkade inte se mig i spegeln. Allt påminde om dig och jag klarade inte av att inte ha dig i mitt liv. Få kalla dig min och få vara dig nära. Jag älskar dig fortfarande, vem försöker jag lura..?
Du har försökt tagit kontakt, det vet jag. Men jag vet inte hur jag ska tolka det.Vill du mig väl eller vet du att jag är svag för dig och att jag lätt skulle vika mig om du försökte med någonting? Jag är inte säker på dina avsikter och jag vågar inte ta reda på det heller. Därför stänger jag dig ute fastän jag inte vill. Jag vill ha dig i mitt liv men jag är osäker på om jag klarar av det. Jag har försökt kommit vidare, inbillat mig själv att jag kommit över dig och letat någon annan. Men när allt kommer till kritan så fyller du fortfarande mitt hjärta till fullo. Ingen kan ersätta det du gav mig. Jag vill inte känna så, jag vill komma över dig och hitta någon annan som får mig på andra tankar. Men det är bara oschyst mot den person jag skulle försöka med eftersom jag inte kommit över dig ännu. Du har satt dina spår allt för djupt i mig. Jag orkar varken hata eller älska dig, båda delarna får mig utmattad.
Jag vet att jag är alldeles för ung för sånt här, deppa ner mig över en sån sak. Men det är inte lätt att undvika. Men ni ska veta att jag kämpar dag ut och dag in med att förtränga dig och glömma. Glömma det vi haft och vem du var. Du väcker ändå bara ilska i mig när jag tänker på just det där du gjorde..
Om det finns en gud där ute, eller någon högre makt, ge mig då styrkan att släppa det här och gå vidare! Ge mig styrkan att lämna allt bakom mig och finna mig själv så jag kan gå vidare och hitta en pojke som jag trivs med och som känns helt rätt. Eller är jag dömd att vara någonting man först kan leka med och sen, när man tröttnat, slänga bort det? Ge mig styrka att gå vidare.. / s