sandralindblom

Nu är jag less på erat tjat hela tiden, låt mig vara för en gångskull! Och för typ sjuhundrade gången JAG HAR INTE ANOREXIA. Jag skulle inte göra så emot min kropp. Jag vet bättre än att kräkas upp maten som vi behöver som bränsle i vardagen. Ska jag behöva gömma min kropp för att slippa erat gnatande hela tiden? Här funkar det någorlunda, här vet inte alla hur jag såg ut förut men visst får man kommentarer ibland. Jag försöker att inte visa att det sårar men det gör det. För vem vill se äcklig ut egentligen? Varför lägga sig i hela tiden när ni inte vet någonting, alla drar egna slutsatser och skiter i att lyssna på det jag har att säga? Visst, jag mår kanske inte så jävla bra men ofta jag kräks för att må bättre? I det syftet mår man bara sämre. Man kanske mår bättre om man är äckligt full eller har magsjuka men inte annars.

Och nej, jag kanske inte har sån bra kroppsuppfattning, men vem har det egentligen? Jag kanske ser på min kropp på ett helt annat sätt än vad ni gör men det gör mig fortfarande inte självdestruktiv och vill förstöra mig själv, snarare tvärtom. Jag vill börja träna och ut och springa för att jag ska kunna fungera i vardagen, för att hjärtat ska bli större och starkare så jag får bättre syreupptagning och orkar mer. Det är även ett sätt att hålla vikten och må bättre inombords. Och visst, jag är inte nöjd med mina stickor till armar men vad ska jag göra? Det var ju fel när jag var mullig och det är fel när jag är smal. Vad är det som krävs för att bli accepterad? Shit vilka krav ni människor har, det är nästan sjukligt.

Dom som verkligen känner mig kan intyga att jag äter precis som vanligt och att det inte är nå fel på mig bortsett från min cp rygg och bröstkorg. Allting annat är precis som det ska så håll käften! Jag vill inte höra på erat skitsnack mer. Tack /s