Ångesten i magen är iallafall borta, märkte det på bussen idag när jag råkade tänka på dig. Hade förväntat mig total smärta i magtrakten, men ingenting hände. Det är ett tecken att jag börjar komma över dig. Allt det där magiska omkring dig finns inte längre där. Som när vi var tillsammans existerade bara du och det liksom lyste om dig. Men den glöden har slocknat och nu är du som vilken människa som helst. Kanske, bara kanske, har demonerna lämnat min hjärna och låter mig vara i fred. Kanske har smärtan försvunnit och kanske kommer jag på benen igen, tusen gånger starkare. Jag bara längtar till nyåret, då ska jag ta tag i mitt liv och då blir det en massa förändringar. 2009 ska bli mitt år och jag ska må som bäst då! / s
I hope this is the end.