Jag är så fullkomligt less på det här. Det går knappt en dag här hemma utan att man får höra det. Kan ni inte ens tänka lite innan ni öppnar käften? Jag försöker att inte bry mig. Men Petter har rätt, jag är som en svamp. Jag suger åt mig allt förutom de bra om mig själv. Mitt löfte till Dennis kommer knappast bli lätt när man bor här hemma och får höra det här hela tiden. Det kommer inte att gå. Fast jag ska verkligen försöka för hans skull. Om jag inte kan göra det för min egen skull så borde jag kunna det för hans skull. Jag ska försöka.
Ni har förstört mig en gång, men inte den här gången.
