Nu har jag äntligen kanske fått rätsida på det hela. Jag har iallafall fått igång en tankeställning som jag får spinna vidare på helt enkelt och se vart det leder. Jag ska hitta ut ur den här labyrinten och det här mörkret. För om jag inte gör det kan det bli slutet på något vackert. Och jag dör hellre än att detta också ska gå i stöpet och glida ur händerna på mig. Jag måste tänka på vad jag vill och mår bra utav. Och jag vill det här och jag mår som bäst utav det här. Därför ska jag inte bara göra det för min skull, utan för vår skull. Lappar jag ihop mig själv så lappar jag ihop det vi har. Inget kommer kunna krossa oss, vi kommer bli oslagbara. & det är det som är prio ett för mig just nu, att jag ska bli hel. Blir jag det kommer det vi har bli starkt och kunna gro.
älskling & jag
Ignorera mitt face, var övertrött och oseriös..