sandralindblom

Ligger hemma hos Malin, igen ; ) Som sagt alltid lika trevligt och alltid tjockning. Hinkar cola och mumsar på chokladfingrar. Det är alltid Malin som göder upp mig när jag vistas i Bollnäs, men det tycker vi om.

Dagen har spenderats framför tvn och datorn, tyckt synd om mig själv och knaprat vitaminpiller. Blev käk hemma hos min gamle fader, potatisgratäng och nå kött till, MUMS. Imorgon blir det hemfärd till Uppsala och det ska bli ganska skönt, dessvärre har jag en massa tråkig packning som måste göras innan vi åker. Det är alltid så himla tråkigt och jag kommer antagligen glömma en hel del här hemma. Men nu blir det skräckfilm och mys i världens underbaraste säng, jag råder er verkligen att svänga förbi här och ligga i den här sängen, I luuuuv it! <3

Make up you fucking mind, börjar lessna nu faktiskt..

Igår blev det förfest hemma hos Sanna med flickorna, det spårade ganska rejält för min del och jag önskar att jag aldrig drack. Tappade även telefonen i toaletten men den klarade sig förvånansvärt bra förutom att kameran är fucked up. När vi hade varit ett tag hemma hos Sanna skulle vi vidare på fest men jag kom bara dit och gick typ på en gång. Vaknade tidigt utav att jag hade världens pain i bröstkorgen pga att jag legat ihop tryckt i soffan tillsammans med några stycken. Så festen var inte lyckad enligt mig. Vaknade med illamående, ångest och någon annans strumpa på ena foten. Så jag och plus alkohol är ingen lyckad kombination direkt.

Ikväll ska jag äta middag hemma hos pappa sen ska jag umgås med Malin resten av kvällen. Hade tänkt åka till byn med Sanna, Julia och Sofie och kolla på bandy men orkade verkligen inte men det hade varit roligt att se Hampus och Kuusela och alla andra grabbar spela igen men min ork existerar inte just nu. Så det blir en bakfylle kväll framför tv:n med lite ipren. Adjö!

HAHA, du är skrattretande lilla vän.

Ikväll blir det mys med min efterlängtade sötnos Malin : ) Jag har sagt det förut och jag säger det igen ; Malins säng är den bästa och så underbart skön!! <33 Just nu ligger vi båda två i sängen med varsin dator i knät och tjockar cola och choklad. Tänkte ladda ner lite skräckfilmer och ligga och skrämma upp varandra innan vi ska sova ;>

Imorgon blir det fest i Alfta, allt är spikat med hur vi kommer dit och hem så det känns skönt. Ska först hem och käka hos pappa sen ska jag till Sanna och mysa med flickorna. På lördag blir det att åka till Byn och kolla på bandy och sen hem på kvällen igen. På söndag blir det väl att packa och åka till Uppsala igen. Mycket skönt att komma hem igen och bort från bajs Bollnäs. / s

Jag vet inte vad jag ska säga, mer än att jag riktigt längtar till nyår. Då jag kan lämna allt bakom mig och starta om på ett nytt år och hoppas att det blir betydligt bättre än detta. Det finns saker jag gjort och sagt som jag vill radera och sopa under mattan. Det finns människor jag ångrar jag mött som jag vill glömma. Usch, får fan ångest när jag tänker på det. Jag riktigt längtar till sommaren också, har redan lessnat på den här kylan och vill ha sommar och sol.

Jag är så himla osäker hela tiden. Vissa dagar vill jag flytta hem och satsa på oss igen, men skulle det kännas desamma mellan oss då? Men samtidigt skulle jag inte vilja byta Uppsala och GUC emot någonting i hela världen. Varför ska allt vara så komplicerat? Jag har ju lovat mig själv att ingen kille ska komma emellan mig och mina drömmar, för Uppsala har varit min dröm enda sen tolv års ålder. Men med dig känns det så jävla bra och jag mår bra i ditt sällskap? Och vad  fan ska jag göra i Bollnäs då? Jag kommer ju få gå IV ett år och sen gå någonting jag inte ens vill och dessutom ta studenten ett år senare än alla andra. Och jag menar, det kanske bara håller mellan oss något år och då står jag ju här med drömmarna förstörda och gör någonting jag inte ens vill. Jag fattar inte hur en enda person kan ha sån stor inverkan på mig. Jag måste sluta upp med de här psykotankarna och fokusera på något helt annat. Lägga det här med kärlek på hyllan ett bra tag och hitta någonting som intresserar mig som känns rätt. För det här måste få ett slut snart.

Jag ska lägga allt bakom mig och börja om från början. Jag vet att jag klarar det. Det här är sista inlägget om sånt här trams, sen ska jag tvinga mig själv att tänka på annat och inte lägga ner mer tid på det här och på det vi hade. Nu blire ändring och jag gillar’t redan! / s

Jag ger snart upp, det är fan i mig hopplöst. Som en irriterande mygga som ständigt surrar i mitt öra finns känslan där, trots att jag försöker vifta bort den och ignorera den. Det är inte lätt att helt plötsligt bara ge upp det man älskar. Någon man tycker mycket om eller bryr sig om. Och definitivt inte när man ständigt blir påmind om den personen. Det gör kanske inte lika ont längre, men det känns. Det känns att det är något som fattas där, det är tomheten som ständigt gör sig påmind. Som om det skrattar mig rakt i ansiktet hela tiden. ” HAHA, du är ensam, så jävla ensam och patetisk!” Jag kommer på mig själv när jag knappat in orden på mobilen, ” jag saknar dig älskling” och får radera det gång på gång. För nu när du ringer mig om dagarna känns det precis som vanligt. Vi skämtar och skrattar precis som förr och jag får påminna mig hela tiden att du är inte min längre. Jag kan inte kalla dig saker jag gjorde förut, det finns ord och meningar jag inte längre har tillåtelse att säga mer. Tungan liksom gör en knut på sig själv som jag måste försöka svälja hela tiden.

Hela tiden rullar tankarna upp, speciellt på kvällarna när man lägger sig i en tom säng som är iskall. Tankarna på hur det skulle varit om vi hade hållt ut och pressat oss egenom det här tillsammans. Så mycket saker vi skulle göra tillsammans och hur mycket fina minnen vi skulle samlat på oss. Jag trodde att du var ”the one” kanske inte för livet, för jag vet inte om jag riktigt tror på ett förhållande som håller till döden. Men jag trodde faktiskt att det skulle hålla länge, mer än några år iallafall. Men jag fick bara nästan tre månader tillsammans med dig plus någon månad innan du och jag blev vi. Som alltid har jag så jävla fel och inser det aldrig förän det är över. Jag kände ju på mig det här, men viftade bort det och körde på. 

Det är två veckor sen och du verkar gått vidare helt och hållet. Jag undrar om du saknar mig? Tänker du ofta på mig? Önskar du att du aldrig träffat mig? Önskar du ibland att det var vi igen?  Så många tankar jag ältar hela jävla tiden och det är som sagt hopplöst. Jag måste ge upp dig och inte leta efter någon annan som ändå bara kommer krossa mitt hjärta igen. Nej, om alla andra kan vara ensam kan jag också det. Jag behöver ingen vid min sida, jag är stark nog själv. Dessutom är det så mycket enklare om jag inte har någon pojkvän som ständigt ska ha koll på en, svartsjuka, gräl och skuldkänslor. Jag kan göra vad fan jag vill utan att rapportera det till någon pojkvän. Jag är allt för ung för att binda mig och bör leva livet, bara leka runt och ha allmänt kul. This is it, nu ska jag leva singel livet! Åtminstonde till nästa år (a) Mohaha! / s

Dagen började med att jag vaknade upp bredvid Sofie, som somnade i början av filmen ”Donnie Darko” natten innan. Vi klev väl upp runt elva tiden och satt och tittade på tv ett tag tills klockan hade hunnit blivit två då jag var tvungen att traska hemmåt. Hann bara knäppa på tv:n hemma så kom mamma in genom dörren och började förbereda nere för att ge mig taktil <3 Så underbart skönt och behövligt att få en helkropps massage, inte riktigt massage men näst intill.

Somnade ett tag där nere och låg och drog mig ett bra tag. Hade missat att Daniel hade skickat ett sms att jag skulle ringa så jag ringde upp honom lite senare. Visade sig att han vela att jag skulle följa med honom till skroten, men då var det redan försent. Och imorgon när han hade lovat mig att vi skulle hitta på något så kom jag ju på att han ska ju för fasiken till Stockholm då för att se In flames. Så det kommer det ju knappast bli någonting av. Istället spenderas morgondagen tillsammans med bästa Malin som just nu är i Stockholm. Den lilla jäkeln har varit och sett min Björn, UTAN MIG! Kan ni tänka er? Herregud… Men imorgon kväll kommer hon hem och då är hon bara min, hihi : )

Kvällen har spenderats hemma hos Sanna med flickorna, beställde tjockis mat och glodde på tv hela kvällen. Mysigt, mysigt (y) På fredag blir det feting fest i Alfta med brudarna, pepp som fan! Men nu ska jag kolla lite på tv, adjöken / s

.. att ha någon som håller om en på nätterna.

.. att få söta sms innan man somnar.

.. känslan när man försiktigt stryker fingertopparna över någons hud.

.. att höra de tre orden ” jag älskar dig”

.. att veta att man snart får ligga tätt intill den man tycker om.

.. någon att kyssa och kalla ”min”

.. någon att hålla i handen och någon som får det att pirra i magen 

 just nu, saknar jag närheten ifrån någon.

Åkte som sagt ner på stan idag, Sofie följde också med. Så jävla skönt att man får åka gratis med bussarna inom Bollnäs (y) Vi träffade Julia nere på stan och gick runt i lite affärer för dom skulle leta efter jackor. Julia hittade en som hon la undan och Sofie hittade ett par byxor. Jag själv har inga pengar att spendera så det blev fönstershopping för min del. Vi gick till Krokanen och fikade lite sen tog vi bussen hem igen. Jag och Sofie gick hem till mig och kikade på tv ett tag tills jag åt. Efter det tog jag datorn med mig och vi gick hem till henne. Så nu ligger jag här i hennes nybäddade säng : ) Ringde Daniel idag också men han hade inte tid att leka med mig idag. Så han kommer jag inte se på hela lovet. Orkar snart inte bry mig heller. Nu har jag försökt iallafall och mer kan jag inte göra. Det var ju precis det här jag sa skulle hända. Men som alltid säger han tvärtemot men det blir alltid som jag sagt från början. Om vi ska kunna fortsätta vara kompisar måste det bara ömsesidigt, och det är det ju definitivt inte. Jag orkar inte bry mig längre, på så sätt slipper jag bli besviken.

Imorgon ska vi flickor träffas hemma hos Sanna och mysa med film och tjocka pizza. Ska bli skönt att vara alla samlad igen. Men innan det ska jag hem och få taktil av min söta mor. Det däremot ska bli underbart! Mamma vela att jag skulle följa med på ”ljusparty” men jag kan ju inte eftersom jag ska vara med flickorna.

Ikväll blir det nog att jag och sofie sitter och nördar framför datorerna och kanske kikar på film. Blir mys iallafall. Jag älskar dig Sofie <3 / s

Än så länge är det tisdag, trodde verkligen att lovet skulle flyga iväg men icke. Den segar sig förbi och verkar aldrig ta slut. Visst, jag ska inte klaga på sovmorgon, gratis mat och så vidare. Men det hade nog varit lite trevligare att spendera lovet i Uppsala med mina underbara pumor istället för att häcka i den här hålan. Men har folk inte pengar så har dom inte, inget man kan göra någonting åt.

Julia ringde imorse och frågade om jag skulle med på stan så det var bara att kliva upp och göra sig iordning. Ska ta bussen ner på stan kvart över två och träffa henne där runt halv tre tiden :) Det känns skönt att komma iväg lite och göra någonting istället för att sitta inne. Så Julia räddade definitivt mig ifrån att slöa ihop rejält. Efter stan vet jag inte om jag ska vara med Daniel eller inte. Han sa bara kanske så det kan ju betyda både ja och nej. Jag skulle tippa på nej och då kommer jag inte träffa honom på as länge. Men det är inte mitt problem utan hans. Om det inte blir att jag åker till Daniel och kikar film kanske jag ska hälsa på min bror Daniel istället och umgås lite. Om inte det passar sig tänkte jag åka till farmor och farfar en stund. Kanske inte världens roligaste men måste göra något. Men nu måste jag skynda mig, uppdaterar senare, hej! / s

Tror jag är uppe i tredje inlägget för idag, men jag är så oerhört rastlös och har redan tröttnat på Bollnäs. Det är bara måndag och jag ska stå ut här i en hel jävla vecka till. Just nu skulle jag vilja sätta mig på ett tåg till Uppsala och hem till lägenheten. För i idioternas stad vill jag inte längre vara. Förstår inte hur jag orkade bo här i hela sexton år. Jag är så less på folk som häver ur sig en massa saker innan dom ens vet hur det står till. Hur fan kan man påstå någonting liknande när det är långt ifrån verkligheten?

Visst jag har tappat bra nog många kilo på senaste tiden. Men kom fan inte och säg att jag har nå jävla ätstörningar och spyr upp min mat. För det ska ni veta, att kräkas är det äckligaste jag vet och jag ser ingen mening med det? Mat är någonting vi alla behöver för att klara av dagen och jag skulle säcka ihop utan de. Jag tycker bara att det är löjligt att svälta sig själv för att man tror man blir mycket snyggare när det i själva verket blir äckligt att se på. Och det var ni ju också väldigt noga med att lägga till; att jag ser äcklig ut. Tack, shit det värmer ända in i hjärtat. Eller inte? Hur kul är det när varenda människa, till och med familj och vänner, hela tiden hackar på mig om att jag är smal! Shit släpp det bara, jag kommer inte bli mindre. Jag tänker börja träna för att bygga muskler så jag mår bättre, inte för att gå ner i vikt. Men att hacka på mig hela tiden får mig inte att bli större eller att må bättre. Snarare motsatsen, jag mår piss dåligt. För det gör lika ont som att bli kallad fetto och liknande. Snälla, tänk er för.

Ibörjan brydde jag mig inte, men nu överdriver ni till maximum. Lägg ner ni som inte har någonting med det här att göra och låt mig sköta mitt! Som tur är har jag världens bästa mamma som inte lyssnar på en massa rykten och som känner mig så väl att hon vet om någonting inte är som det ska. Så svaret är nej, jag har inte ätstörningar och kommer nog aldrig få det heller. Så ni kan vara lugna och sluta lägga er i mitt. Tack på förhand / s